Prerafaeliterna

Det första jag tänker på när jag ser utställningen med 1800-talets prerafaelitiska konstnärer på Nationalmuseum är de lajvare som varje år invaderar Visby med sina särkar, plastvärd och tufsiga skägg. Här finns samma naiva dröm om ett mer hedervärt och autentiskt liv, obefläckat av industrialism, modernitet och tvättmedel.
Det är ingen bra början. Det prerafaelitiska brödraskapet framstår ur det perspektivet som en konservativ och lite nördig herrklubb, lika otidsenlig i det sena 1800-talet som rollspelarna är i dag, hundrafemtio år senare.
Samtidigt går det inte att bortse från att de bildvärldar Dante Gabriel Rossetti, Julia Margaret Cameron och William Holman Hunt skapade har ett förföriskt, magiskt drag som gör dem svåra att ignorera. Visst är de ofta kitschiga, men de har en tilltalande direkthet som snarare kopplar dem till senare tiders populärkultur än till det mytologiska 1400-tal prerafaeliterna fabulerade om.
När bilden av lajvarna väl släppt från näthinnan ser jag snarare det brittiska proggrockbandet King Crimsons skivomslag framför mig, här finns samma svärmiska citat från riddarepokens romantiska sagovärld, men också ett pretentiöst gravallvar (och en teknisk virtuositet) som är lika lätt att förlöjliga som imponeras av. Dante Gabriel Rossetti – sin tids Robert Fripp?
Nationalmuseum motiverar sin utställning med att prerafaeliternas bildvärld påverkat vår tids film, reklam och musik –¬ att den också influerat samtidskonsten behöver man inte gå längre än till Karin Broos aktuella utställning hos Christian Larsen för att konstatera. Här finns samma skimrande eftermiddagsljus, samma mytologisering av den kvinnliga sexualiteten och samma religiösa vördnad inför naturen.
Man behöver inte svälja prerafaeliterna med hull och hår. Somligt är på gränsen till vedervärdigt, som Ford Madox Browns pastorala pekoral och William Holman Hunts överlastat symboliska skymningsmålning av syndabocken i öknen. Det är snarare i de små gesterna som de övertygar, i skisserna, teckningarna och fotografierna.
Prerafaeliterna påverkade också sin tids formgivare, framfört allt den radikalt färgade William Morris, vars tapeter bär tydliga spår av deras symboliska landskap. Även Carl Larsson var här och korpade, hela Sundborn-projektet var till stora delar kalkerat på de brittiska förebilderna.
Så nog bör man ge lajvarna på Blasieholmen en chans. Allra helst med ”In the Court of the Crimson King” i hörlurarna.

”Prerafaeliterna” visas på Nationalmuseum till och med 24/5.
Bild: William Holman Hunt: Porträtt av Dante Gabriel Rossetti / Portrait of Dante Gabriel Rossetti. © Birmingham Museums and Art Gallery.